Sveriges modernaste gymnasium

På måndag händer det. Då tar jag det första spadtaget för den nya versionen av Lindholmens tekniska gymnasium (LTG). Med mig finns bl a Ingrid Andreae, tillträdande kommunalråd och ny ordförande i utbildningsnämnden, samt Elisabeth Undén, ordföranden i lokalnämnden.

Planen för den nya byggnaden är att den ska föra samman fem gymnasieprogram som i nuläget är utspridda: industriteknik, teknik, sjöfart, el-energi och vvs-fastighet. LTG ska få en samlad verksamhet med ca 1000 elever och högkvalitativa faciliteter. Ambitionen är, ganska naturligt, att detta när allt drar igång hösten 2020 ska vara Sveriges modernaste gymnasieskola.

Det blir en ceremoni med historiska vibbar. Det är första gången på 25 år som det byggs en ny kommunal gymnasieskola i Göteborg. Just detta säger ganska mycket om vad som är på väg att ske i stan. När nästan allt annat nu växer och utvecklas i snabb takt måste gymnasiekapaciteten hänga med.

Därmed får det absolut inte dröja ytterligare 25 år till nästa nybyggnation. Tvärtom kommer vi tämligen omgående behöva gå vidare med att både bygga nytt och rusta upp befintliga lokaler. Det gäller att hela tiden se till att möta de krav som den senaste pedagogiken ställer. Det är inte bara det nya som ska bli toppmodernt. Inriktningen måste vara att allt ska vara toppmodernt.

Med placeringen på Lindholmen landar den nya skolan i ett väldigt relevant sammanhang. Här finns alla möjligheter att få alla sidor av kompetensförsörjningen att fungera. Nya LTG blir en del i Sveriges – och ett av Europas – mest dynamiska industrikluster.

Här kan utbildningarna matchas mot näringslivets behov. Här kan näringslivet möta studenterna med inspiration, vägledning och praktikmöjligheter. Och här kan det skapas en smidig kontaktyta mot högskolan, där Chalmers ligger närmast till hands, för de studenter som vill läsa vidare. Alla har mycket att vinna på att nya LTG verkligen integreras i klustret.

Som jag ser det ger nya LTG utmärkta möjligheter att jobba lite extra med likvärdigheten inom gymnasieutbildningen i Göteborg. Vi vill bygga en mer jämlik stad. Då är det viktigt att se till att alla studenter får en god chans att lyckas och att den kvalitativa lägstanivån är hög.

Det handlar om att lyfta yrkesprogrammens status och attraktivitet. Där borde nysatsningen kunna användas som en hävstång.

Det handlar om att arbeta för en bred rekrytering från alla delar av Göteborgssamhället. Det får inte bli så att vissa grupper tappas bort.

Det handlar också om att smidigt lotsa unga in i arbete efter studierna. Ju fler som snabbt får fotfäste på arbetsmarknaden, desto bättre. Ungdomsarbetslösheten har ofta mycket negativa jämlikhetseffekter.

Till detta ska läggas att styrningen av förskolan och skolan i Göteborg från 1 juli ju centraliseras i en förskolenämnd och en grundskolenämnd. Detta ger helt nya öppningar för såväl utbildningsnämnden, som har hand om gymnasieutbildningen, som enskilda gymnasieskolor att jobba för ökad likvärdighet.

I och med att de tre centrala nämnderna får full överblick – över hela stan och över elevernas hela skolgång – blir det lättare att sätta in specialåtgärder där det behövs som mest samt att fördela kompetens och resurser så att ingen skola faller ur ramen.

Den nya versionen av Lindholmens tekniska gymnasium blir ett lyft för hela stan. Den kommunala gymnasieutbildningen är bra. Nu ska vi göra den ännu bättre.

Sveriges bästa investering

Det börjar dra ihop sig. Inom ett par månader ska regeringen fastställa den nya nationella transportplanen för åren 2018–2029.

Trafikverket kom med sitt förslag till plan i höstas. Efter en remissrunda sitter nu regeringen och putsar på slutversionen.

Ett av de största problemen i det här skedet är att det ännu inte finns någon fungerande lösning för en farledsfördjupning i Göteborgs Hamn.

I Trafikverkets förslag identifieras kapaciteten i farleden som en brist. Ändå tillförs inga investeringsresurser. De resurserna måste nu regeringen lägga till. För att farledsfördjupningen ska kunna realiseras krävs en ordentlig statlig medfinansiering.

Caset för farledsfördjupningen är urstarkt. Utan att överdriva skulle detta faktiskt kunna kallas för Sveriges bästa investering. Det finns naturligtvis ett antal goda konkurrenter om en sådan titel. Men farledsfördjupningen ligger tveklöst med i topp.

Farledsfördjupningen är helt nödvändig för att Sverige även framöver ska kunna ta emot direktanlöp av de största fartygen från andra kontinenter. Det är i sin tur helt nödvändigt för att inte transporttiderna och -priserna ska sticka i höjden – med mycket negativa konsekvenser för såväl företag som konsumenter. Detta har alltså stor betydelse för både konkurrenskraft och välstånd.

Följaktligen visar Trafikverkets beräkningar att farledsfördjupningen vore en mycket god investering för Sverige. För varje investerad krona skulle samhället få fyra kronor tillbaka. Återbetalningstiden för projektet skulle, trots att det rör sig om en investering på ca 4 miljarder kr, inte vara längre än 15 år. Detta speglar en unikt stark samhällsnytta.

Om man ser till timingen är processen egentligen redan försenad. Nuvarande farledsdjup innebär att de största fartygen bara kan gå in med halv last. Underkapaciteten är sedan en tid tillbaka ett faktum. Det finns alltså ingenting att vänta på. Arbetet måste påbörjas så snart som möjligt.

Det är hög tid för regeringen att ta ställning. Detta är en solklar förstaprioritet. En ordentlig statlig medfinansiering måste komma på plats. Nu. Punkt.

När populis(m)en slår slint

En kampanjfilm från M i Göteborg har de senaste dagarna varit på allas läppar. Den lanserades i höstas, men har först nu väckt uppmärksamhet.

Det pratas om flera saker i filmen. Framför allt är det den råa och verklighetsfrämmande svartmålningen – med snack om skjutningar och jihadister – som intresserar. Det har i alla tider funnits fulspel i svensk politik. Men i den här filmen flippar fulspelandet ur.

Om man blint tror att all publicitet är bra publicitet har M lyckats utmärkt. Filmen har visats väldigt mycket mer än den förtjänar. Men om man tror att viss publicitet ändå kan vara dålig blir bilden en annan. I själva verket har M med sitt agerande kring filmen fallerat rätt så ordentligt.

Grundupplägget är skakigt. Vad M nu strikt verkar tillämpa är ett slags SD-präglad trumpism. Där är den retoriska figuren att något har varit jättebra, att någon har förstört allt och att den egna politiken nu krävs för göra allting jättebra igen. Detta är en mall som nationalister och högerextremister använt i alla tider.

Problemet är att denna figur inte alls fungerar på Göteborg.

Det fanns inget rosenskimrande 80- och tidigt 90-tal. Snarare var det en tuff epok. Stan hade tagit en hel del stryk i varvskrisen och hade svårt att resa sig igen. Samhällsklimatet var kallt, med vissa extremistiska inslag. De goa gubbarna höll igång, men slet ganska hårt.

Det var inte så att det efter denna epok kom någon och förstörde. Tvärtom. Det S-ledda styret drev från andra hälften av 90-talet och framåt igenom en rejäl, och påtagligt positiv, omställning av stan. Gammal industri blev till toppmodern industri. Low tech blev till high tech. Från nästan ingenting har Lindholmen, exempelvis, blivit ett av de mest dynamiska innovationsklustren i Europa.

Omställningen har även omfattat attityder. I en fenomenal resa har Göteborg gått från att vara en bakåtsträvande ”bögknackarstad” till att bli en av de mest progressiva HBTQ-städerna i Europa.

Det är heller inte så att det nu skulle finnas något behov av M-politik. De senaste åren har det S-ledda styret levererat alldeles utmärkt. Stan går som tåget. Tillväxten är hög. Exporten växer. Besöksnäringen blomstrar. Sysselsättningen ökar. Arbetslösheten sjunker. Försörjningsstödet minskar i och med att allt fler går från bidrag till egenförsörjning.

De sociala problemen finns där – precis som i alla andra storstäder. Men de håller aktivt och systematiskt på att hanteras. Ett allt starkare trygghetsarbete börjar ge resultat. Antalet skjutningar, som haft en nedåtgående trend sedan 2013, minskade ytterligare under 2017. Bilbränderna har blivit färre. Insatserna mot våldsbejakande extremism har växlats upp. Jämlikhetsarbetet har fått upp farten – med hjälp av familjecentraler, läsfrämjande, en mer likvärdig skola, infrastruktur som väver ihop stan, nybyggnation i utsatta områden och mycket annat.

Blickar man framåt är det nästan omöjligt att se att M har några visioner för stan. De fastnar i sin negativitet. Vad deras ”starka” Göteborg skulle bestå i är oklart. Samtidigt har det S-ledda styret tagit in Göteborg i ett storskaligt och mycket positivt utvecklingssprång. Det byggs mer än på 40 år. Vi ska rusta upp ytterstaden. Vi ska fullfölja Västsvenska paketet, Älvstaden och mycket annat. Det nya Göteborg som nu växer fram kommer att bli en fantastiskt modern och attraktiv stad.

Sammantaget får M inte alls till sin svartmålande storyline. Det går inte ihop. Följaktligen har filmen mött en ström av kritik. Många göteborgare börjar bli väldigt trötta på att M hela tiden kastar skit på stan. Det monotona gnället gör inget annat än förstör. Jag hör också en del syrliga kommentarer om att M i Göteborg fjärrstyrs från Stockholm. Hjärnan bakom filmen har uppenbarligen ingen koll på stan.

Och detta blir självfallet inte bättre av att bilderna på den brinnande bilen hämtats från Kanada. Därmed utplånas all kvarvarande trovärdighet. Att vissa M-företrädare låtsas som att detta inte skulle vara ett problem gör bara att de gräver den egna gropen ännu djupare.

Att M skulle spela populistkortet var knappast förvånande. Att de skulle kombinera Trump och Åkesson var inte heller någon sensation. Men att de så tidigt och så klumpigt skulle gå ned sig i populistträsket är faktiskt en överraskning. Det här är verkligen en kalkon.

Klart att besöksnäringen ska lyfta

I veckan kom viktigt statistik från SCB/Tillväxtverket om hur turismen utvecklats i Sverige under 2017. För Göteborg blev det återigen goda nyheter. Besökssiffrorna förbättrades för 26:e året i rad. Efter en ökning från 2016 på 2 procent landade antalet gästnätter i Göteborgsregionen på 4,8 miljoner.

I samma veva är det också aktuellt att blicka framåt. Kommunfullmäktige ska om halvannan vecka fatta beslut om ett långsiktigt program för besöksnäringens utveckling fram till 2030. Detta blir ett avgörande strategiskt avstamp. Vilka vägar ska framtidsarbetet ta?

En viktig utgångspunkt är att besöksnäringen spelar en helt central roll i Göteborgsekonomin. 4,8 miljoner gästnätter låter mycket. Det är det också. Detta är de facto en basnäring som genererar massor av jobb, möjligheter och positiva ringar på vattnet.

Besöksnäringen i Göteborgsregionen sysselsätter en bra bit över 17 000 personer. Det är inte många branscher som slår det. En ganska stor del av dessa jobb är dessutom ingångsjobb – alltså det första steget in i arbetslivet. Att denna del av arbetsmarknaden därigenom blir stark har ett särskilt mervärde.

Med detta sagt gillar jag flera delar i det föreslagna programmet.

Målbilden är precis så offensiv som den bör vara. Inriktningen är att turismen till destinationen Göteborg ska fördubblas till 2030. Det skulle för perioden 2015–2030 innebära att gästnätterna ökar från 4,5 till 9 miljoner, att turismomsättningen stiger från 24 till 40 miljarder kr samt att ytterligare 8 500 helårstjänster tillkommer.

Detta är djärvt. På andra håll i branschen och världen görs det mer försiktiga prognoser. Men det är inte för djärvt. Målbilden motsvarar i själva verket den expansion som skedde under den förra 15-årsperioden, 2000–2015. Då ökade gästnätterna i Göteborgsregionen från 2,3 till 4,5 miljoner – alltså i princip en fördubbling. På sätt och vis handlar det nu om att klara något som man klarat förr.

De fem bärande strategierna i programmet är genomtänkta och välavvägda. Det behöver:

• investeras stort i en starkare besöksinfrastruktur – inte minst i utökad hotellkapacitet,
• skapas nya och mer förutsägbara finansieringslösningar för de stora eventen,
• utvecklas en tätare samverkan mellan alla de aktörer som är kopplade till besöksnäringen,
• tas större hänsyn till besöksnäringens behov i stadsutvecklingen,
• vidtas en rad åtgärder för att främja näringslivsklimatet – särskilt vad gäller kompetensförsörjningen.

När det gäller hållbarhetsfrågan finns det i programmet en mycket vettig balans.

Å ena sidan är det glasklart att Göteborg ska fortsätta främja aktiva kontakter med hela världen. Alla ska vara hjärtligt välkomna hit. Inga dörrar ska stängas. Inställningen till den som kommer långväga ifrån, och t ex flyger in från Kina eller USA, ska vara densamma som till de kortväga besökarna.

Göteborg har genom århundraden vunnit väldigt mycket på att konsekvent vara öppet för världen. På senare tid har långdistansrelationerna, exempelvis med Kina och USA, skapat riktigt stora mervärden. Det rör sig om export, import, investeringar, konferenser, forskarnätverk, studentutbyten och många andra saker. Att nedprioritera denna så positiva dynamik vore minst sagt dumt.

Å andra sidan måste hela destinationsutvecklingen genomsyras av ett starkt hållbarhetsperspektiv. Så är faktiskt redan fallet för Göteborgs del. Det är ingen slump att Göteborg både 2016 och 2017 kammade hem priset som bäst i världen på hållbarhet enligt Global Destination Sustainability Index.

Flygets klimatbelastning är självfallet ett problem. Men givet de mycket positiva besöksvärden som flyget möjliggör vore det orimligt att stoppa eller hindra. I stället är den bästa vägen framåt att göra två saker samtidigt: att ta tillvara flygets möjligheter, genom bl a fler direktlinjer till/från Göteborg, och att driva på den gröna omställningen i flygsektorn.

Efter en trög start har flygplanstillverkare, flygbolag, flygplatser och andra aktörer nu på allvar börjat tänka grönt. Minskad bränsleförbrukning är en viktig röd tråd. Det arbetas aktivt med biobränslen och andra alternativa drivmedel. I Sverige är siktet inställt på att göra inrikesflyget fossilfritt till 2030. Flera intressanta satsningar är på gång när det gäller elektrifiering. Möjligheterna att minska klimatavtrycket – genom kompensation eller relaterade initiativ som Fly Green Fund – blir allt bättre. På lite sikt kommer flygtrafiken bli betydligt mer miljövänlig.

Sammantaget är det här ett bra program för att utveckla besöksnäringen i Göteborg. Det siktar både högt och rätt. Den positiva hållningen är mycket viktig för stan. Det är klart att besöksnäringen ska lyfta!

Att skapa verklig trygghet

I eftermiddags talade jag på partiets valupptakt i Göteborg. Det här är ungefär vad jag sade:

Det är fantastiskt roligt att vara här idag! Det är riktigt kul att ha kommit så långt som till den skarpa valupptakten.

Nu kan vi äntligen köra igång. Nu kan vi äntligen dra på oss kampanjmunderingen. Nu kan vi äntligen börja göra verklighet av den där så viktiga valvinsten i september.

Det är en extra styrka att vi gör detta regionalt. Vi har all anledning att tätare länka samman Göteborgsområdet och Göteborg. På senare tid har den regionala logiken blivit allt tydligare. Göteborgsregionen passerade förra året den magiska gränsen på 1 miljon invånare. Vare sig vi pratar näringsliv, arbetsmarknad eller utbildning finns det massor av mervärden i att lyfta och främja just detta perspektiv.

I mina kontakter med olika externa aktörer – i Sverige och utomlands – struntar de högaktningsfullt i eventuella kommungränser. Vad de ser är en av de mest spännande och dynamiska miljonregionerna i Europa.

Vänner,

Vad är det då som vi har framför oss? Hur kommer valrörelsen te sig?

Jag tror att det kommer att bli ett stökigt år. Det kommer att bli ett populistiskt år. Vi kommer att få se en massa ansvarsflykt, faktaresistens och trams. Vi kommer att attackeras med giftigheter och personangrepp. Vi kommer att möta politiska motståndare som inte tvekar att rea ut sin själ.

Detta populistiska stök är en utmaning. Men det skapar också utmärkta möjligheter. I den här typen av politisk miljö är socialdemokratin viktigare än någonsin. Den kloka och balanserade rösten blir ett mycket logiskt val. Så har det varit historiskt. Så kommer det att bli igen.

Vart jag än vänder mig upplever jag att det finns stor efterfrågan på den där kompetenta, vettiga och lösningsfokuserade socialdemokratin. Folk är egentligen väldigt trötta på dumdryg icke-leverans. De söker i stället efter någon som vill något, som kan något och som gör något. De vill ha den sympatiska, seriösa och starka sossen. Vi kan – och ska – vinna det här valet på att bara vara oss själva: på att vara sossigare än någonsin. Där har vi framgångsformeln. Ju sossigare, desto bättre.

Vänner,

Jag tror att vi får ett valår där trygghetsfrågan blir helt central. Det har jag ingenting emot. Tvärtom är detta ett politiskt område där vi som socialdemokrater spelar på hemmaplan. Vi har både traditionen och de nya idéerna. Vi har en gedigen helhetslösning som faktiskt ingen annan har.

I mina ögon består trygghetsfrågan av två delar:

”You have to be tough on crime”. Man måste agera hårt och rättvist i brottsbekämpningen. Det är den ena delen.

”And you have to be tough on the causes of crime”. Man måste också agera mycket aktivt för att i det förebyggande arbetet komma åt brottslighetens orsaker. Det är den andra delen.

För oss socialdemokrater är det självklart att jobba för fullt med båda delarna. För övriga partier är det inte riktigt det.

Blickar vi högerut ser vi många som nog vill vara ”tough on crime”, men som glömmer bort att också vara ”tough on the causes of crime”.

Blickar vi vänsterut är det tvärtom. Där finns det många som gärna pratar om att vara ”touch on the causes of crime”, men som får beröringsskräck när det handlar om att även vara ”tough on crime”.

Och det är inte bara så att vi socialdemokrater tar att unikt helhetsgrepp om trygghetsfrågan. Det är också så att vi, till skillnad från högern och yttervänstern, förmår leverera faktisk förändring. Efter att under de senaste åren ha åstadkommit en hel del står vi inför framtiden redo med gedigna reformplaner.

När det gäller att vara ”tough on crime” har den här regeringen på dryga tre år åstadkommit ungefär tio gånger mer än vad den tidigare borgerliga regeringen gjorde på åtta år.

Ett 30-tal lagstiftningsinitiativ har tagits. Vid årsskiftet skärptes exempelvis straffen för grova vapenbrott. I kombination med att polisens befogenheter gentemot illegala vapeninnehavare stärktes blir det nu åtminstone lite lättare att få bort vapnen från gatorna. Detta är ett av många små steg i rätt riktning.

Resurserna till polisen har utökats. Även om det på kort sikt finns en flaskhals i polisutbildningen banar detta väg för fler poliser i en mycket kapabel organisation.

Lokalt och regional ser jag att polisen gör ett utmärkt jobb. I Göteborg har de ökat närvaron i utsatta områden, tagit ett hårdare grepp om de kriminella gängen och stärkt insatserna mot knarkhandeln – som är en motor för den organiserade brottsligheten. De har även presterat en hel del bra utredningsarbete. Många kriminella hamnar bakom lås och bom.

När det gäller att vara ”tough on the causes of crime” har den här regeringen satt fart på ett förebyggande arbete som den förra regeringen struntade i. Utan att också bekämpa brottens orsaker är det nästintill omöjligt att långsiktigt skapa verklig trygghet.

Den fundamentala utmaningen i detta är att bygga ett samhälle som håller ihop. Det handlar om att med en palett av reformer – som täcker in skolan, vården, infrastrukturen, stadsutvecklingen, arbetsmarknaden och mycket annat – minska klyftor och segregation. I ett samhälle där alla ges åtminstone skapliga förutsättningar och där ingen riskerar att lämnas vind för våg – där kan kriminalitet och andra dumheter marginaliseras. Ökad jämlikhet behövs för att steg för steg skapa ökad trygghet.

Regeringen har börjat gå in med betydande resurser för att bl a stärka välfärden, stötta skolor med tuffa förutsättningar, främja nybyggnation av hyresbostäder samt stimulera föreningslivet och rusta upp utemiljöerna i utsatta områden. I flera av dessa och andra satsningar är kommande uppskalningar redan planerade.

Lokalt och regionalt är jämlikheten ett starkt tema där socialdemokrater styr. Här i stan har storsatsningen ”Jämlikt Göteborg” fått riktigt bra fäste i de kommunala verksamheterna. Ett långsiktigt program, som precis antogs, kommer att ytterligare driva upp ambitionsnivån. Vi är fast beslutna att använda det stadsbyggnadsmässiga utvecklingssprång som Göteborg nu är inne i till att också väva ihop stan.

Familjecentralerna byggs ut i snabb takt – med inriktningen att alla barn ska få en god start i livet. De mycket aktiva arbetsmarknadsåtgärderna gör skillnad. Många göteborgare har gått från bidrag till egenförsörjning. Läsfrämjandet inom ”Staden där vi läser för våra barn” går från klarhet till klarhet. De tidiga läsupplevelserna gör det lättare att lyckas senare i livet. Många företag vill ta större socialt ansvar. Ett nytt samverkansforum ska fungera som en katalysator för deras jämlikhetsengagemang.

Detta kompletteras av mer direkta trygghetsinsatser. ”Trygg i Göteborg”-modellen är ett alltmer effektivt samarbete mellan polisen, stadsdelsförvaltningarna och andra aktörer för ökad trygghet. Extrasatsningar görs på bl a avhopparverksamhet och samordning mot våldsbejakande extremism. Ett nytt ”Purple Flag”-initiativ går ut på att skapa en mer dynamisk kvällsekonomi – och därmed ökad trygghet – i city.

Sammantaget råder det ingen tvekan om att det är vi socialdemokrater som sitter på framgångsreceptet. Det är bara den offensiva kombinationen av brottsbekämpande och förebyggande arbete som kan skapa verklig trygghet.

Vänner,

Nu är det hög tid att kavla upp ärmarna och på allvar ta tag i valarbetet. Vi behöver göra det i det regionala perspektivet. Och vi behöver göra det så sossigt som det över huvud taget går. Med en riktigt rejäl dos av redig sossighet är jag övertygad om att vi kommer att sopa banan med populisterna.

Det är vi som har de fungerande helhetslösningarna. Det är vi som skapar verklig trygghet genom att både vara ”tough on crime” och ”tough on the causes of crime”. Det är vi som vill något, som kan något och som gör något.

Det finns massor av väljare därute som söker efter vårt visionära ansvarstagande. Vi kan – och ska – vinna det här valet på att bara vara oss själva. Ju sossigare, desto bättre.